Alice Tegnér | Kastellet | Skottsbergska gården | Utvandringen till Amerika | Samhällen runt Karlshamn
Projektet startade med att vi gjorde ett besök på Karlshamns museum torsdagen den 27 januari. Det var ett trevligt besök då vi bl.a. fick veta mycket om Karlshamns storheter som LO Smith och Alice Tegnér. Vi fick också inblick i hur stadens brandkår fungerade på 1700-talet och hur ön Frisholmen (även känt som Kastellet) förändrats genom årens lopp.
Efter vårt museibesök fick eleverna arbeta vidare enskilt med frågor om Karlshamns historia. Till sin hjälp hade de sina anteckningar från museet, broschyrer och böcker om Karlshamn.
Efter denna grundkurs om Karlshamns historia var det dags att göra lite djupare arbeten. Vi fann att det var sju områden som eleverna skulle kunna jobba vidare med:
Första torsdagen efter påsklovet var det så dags för redovisning. Varje par redovisade sitt arbete genom att berätta för oss andra.
Finalen på hela Karlshamnsprojektet gick av stapeln dagen efter redovisningen då vi skulle på stadsvandring med en guide från turistbyrån. Så fredagsmorgonen den 8 april samlades vi vid Helgedomen utanför First Hotel. Där mötte guiden oss och tog oss med på en 1-timmes spännande vandring genom Karlshamns gator. Tyvärr var vädrets makter inte riktigt med oss denna fredagsmorgon för det blåste isande vindar från havet. Trots detta var det en givande rundtur, där vi både lärde oss en del nytt och befäste sådant som vi redan visste. När man tänker på att det i vår stad har hänt så många spännande saker och att här har levt människor som betytt och fortfarande betyder så mycket, då kan man inte annat än fascineras!
Lärarna Anette och Mia
Hon föddes i Karlshamn år 1864 och bodde under sin skoltid på Drottninggatan 34, Harms backe.
Av Amanda Holmström och Viktor Flarkell
Kastellet är en fästning som ligger på en ö utanför Karlshamn. Idag är det en turistattraktion. Många människor besöker den på sommaren. Där finns en liten kyrka. Det är mycket populärt att gifta sig där på sommaren. På sommaren går det en sommarteater som är populär att titta på. Det finns också en fängelsehåla där man tror att det kan ha funnits en hemlig gång in till Karlshamn. Man har också en stor träpelare som visar hur båtarna förr i tiden skulle komma in till land utan att gå på grund.
Av: Malin Magnusson och Jakob Widebrant.
Källa: Internet (Karlshamn.se), Broschyr (Karlshamns Kastell)
Skottsbergska gården ligger i nordvästra Karlshamn. Gården byggdes år 1766 av Olof Olsson d. ä. Gården fick sitt namn av Adolf Johan Skottsberg som ägde gården år 1831-1856. Skottsberg förvärvade gården av sterbhuset efter handelsmannen och brukspatronen Olof Olsson d. y. Skottsbergska gården användes som en bostad åt en köpman. Skottsbergska gården används idag som museum. Olof Olsson satte det gamla järnbruket Petrefors åter i bruk. Bruket döptes då om till Olofström. Till en början rådde det verklig blomstring. Olof Olsson visste emellertid att sluta en icke lönande verksamhet vid rätt tidpunkt för att slå sig på något annat som han ansåg hörde framtiden till. Olof Olsson dog 1804 vid nära nittio års ålder. Han hade redan på 1770 talet antagit sin son Olof Olsson d. y., som kompanjon. Han fortsatte faderns verksamhet. Handelsboden har nu samma utseende som när den uppfördes. Diskar, hyllor och övrig inredning har fått bli kvar genom seklerna. Endast påmålning av så småningom tjocka färglager har förändrat interiören, om man undantar att stengolvet fick trägolv över sig och väggarna kläddes med pärlspånt vilken nu avlägsnats. I taket hänger boddraken på sin gamla plats.
Skrivet av: Gustaf Berglund och Martin Widerberg
källa: "Skottsbergska gården i Karlshamn" av Bengtsson.
I mitten av 1840-talet startade en massutvandring från Sverige till Nordamerika. Under åren 1846 till 1930 emigrerade mer än 1,2 miljoner svenskar. Men det var inte bara svenskar som emigrerade, utan också från andra länder, såsom våra grannländer Norge, Danmark, Finland och från hela Europa. Så på ungefär hundra år tog USA emot 30 miljoner invandrare. Många av de som utvandrade stannade i de tretton första staterna och tog arbete i den ständigt växande industrin. Genom förhandlingar, köp av landområden och för att leta guld fortsatte miljoner av den andra vågen av folkströmmen söderut. Man reste framför allt bort från dåliga ekonomiska förhållanden.
Under massutvandringen, som inleddes i samband med de s.k. nödåren i slutet av 1860-talet, reste man till någonting nytt och förhoppningsvis bättre: det efter inbördeskriget starkt expanderande USA. Emigrationen blev särskilt omfattande när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika. Detta gäller särskilt 1868-71 då ca 100 000 utvandrade och 1880-talet då nästan 350 000 personer lämnade Sverige.
I emigrationens tidigare skeden kom de flesta från landsbygden och sökte en farmarbygd i Mellanvästern. Möjligheterna att förvärva jord för en billig penning spelade stor roll för utvandringen. De tidiga utvandrarna bosatte sig framför allt i Minnesota, Illinois, Iowa och Kansas. Tidigt sökte sig många till de snabbt växande amerikanska städerna, som bl.a. efterfrågade byggnadsarbetare. I Chicago bodde t ex fler svenskar vid sekelskiftet än det fanns invånare i Göteborg.
Amerikautvandringen berörde hela Sverige men med stora lokala och regionala skillnader. De första utvandrarna kom från södra delen av Kronobergs län, södra Östergötland, Hälsingland, östra Dalarna och Karlskoga bergslag. Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland och Värmland var de landskap som hade flest emigranter i förhållande till folkmängden under hela utvandringsperioden. Utvandringen till Amerika avtog kraftigt i början av 1930-talet p.g.a. depressionen.
Den svenska utvandringen till Amerika hade främst ekonomiska orsaker. Sveriges folkmängd mer än fördubblades under 1800-talet. Det kom bl.a. att leda till brist på åkerjord och arbetstillfällen. För många blev utvandringen till Amerika möjligheten att skapa sig en bättre framtid. I Amerika fanns ett överflöd av bördig jord. I Sverige räckte inte arbetstillfällena till för den ökande befolkningen.
De första svenska emigranterna for med segelfartyg direkt från Sverige till Amerika. En sådan resa kunde ta en tid av två månader. Ångbåten gav de tekniska förutsättningarna för en ökad utvandring. Svenskarna sökte sig i första hand till trakter där natur och klimat liknade Sveriges. Här fanns jord som skulle uppodlas och åkerjorden var billig Den kunde till och med vara gratis. När nybyggaren tagit sin inmätta jordlott i besittning satte han genast igång att bygga. Första bostaden var primitiv. Där det fanns skog var det lätt att timra ihop en enkel koja. Skandinaverna behärskade den sk knuttimringsmetoden, som blev mycket beundrad. Även stall och ladugård för djuren byggdes i första vändan. Så byggdes bondgård efter bondgård och hela byar växte fram. Den första tiden uppstod motsättningar mellan indianerna och nybyggarna. Indianerna försvarade sitt land mot inkräktarna. De förde en hård kamp men trängdes obönhörligt västerut. Många svenskar bosatte sig i indianområdena och deltog i indiankrigen eller utsattes för indianöverfall. När huset var byggt var ofta grundkapitalet slut. Nybyggarna måste söka arbete för att få pengar till en ko och till utsäde. Många andra svårigheter mötte nybyggarna. Snöstormar och gräshoppor är bara två exempel.
Av: Joakim Stiller och Elinor Gärdebring
ABU-huset
Mörrumsån
Källa: Broschyr utgiven av Karlshamns kulturnämnd, utarbetad av Lina Campbell